onsdag 14 oktober 2009

Dybäcks slott

Dybäcks slott, slott i Skurups kommun.

Dybäck är Skånes sydligaste herresäte, cirka 9 km söder om Skurup. Den ålderdomliga vita mangården är egentligen en samling av flera byggnader, uppförda under 1400-, 1500- och 1600-talen, i stor utsträckning mycket väl bibehållna. gotik, renässans och barock smälter här ihop till ett. Det är vackert beläget på den bördiga jordbruksmarken vid Dybäcksån nära kusten och omgivet av en lummig park. Slottet är inte tillgängligt för allmänheten.

Godset är känt från 1300-talet. Det ägdes under den danska tiden av företrädare för olika välkända adelsätter, som Marsvin, Munk och Bille. 1684 delades det mellan Jörgen och Christian Bille. Ägorna var delade fram till 1857, då de sammanfördes av A B Wallis.
Slottet köptes 1921 av Albin Alwén, och ägs nu av dennes barnbarn.

Björnstorps slott

Björnstorps slott, slott i Lunds kommun. Slottet är i romantisk rokokostil. Det är uppfört 1752 och ändrat på 1860- och 1870-talen. Det är beläget på Romeleåsens västra sluttning tre kilometer norr om Genarp, söder om godsets stationssamhälle Björnstorp.

Äldste kände ägaren till Björnstorp var Mikkel Pedersen Gönge, som 1568 fick "kronans torp Björnstrup" i förläning. Därefter ägdes Björnstorp av Beata Mikkelsdatter Gönge, Clara Mostsdatter Gere, Falck Lycke, Lauritz Galtung och Barbara Grabow. Efter 1680 tillhörde Björnstorp, liksom Svenstorp, fru Mette Rosencrantz till Häckeberga. Genom hennes dotter Mette Sophie Krabbe kom godset till danska statsrådet Johan Monrad, omnämnd som ägare år 1700. Snart kom grevinnan Christina Piper i besittning av Björnstorp. Hon fick 1725 behålla det som ersättning för en intecknad skuld. Hon började göra om Björnstorp till en verklig herrgård och uppförde huvudbyggnaden. Hennes dotter Hedvig Maria Sture sålde Björnstorp 1754 till friherre Fredrik Gustav Gyllenkrok på Svenstorp. År 1779 blev Björnstorp fideikommiss, och har sedan dess varit i ätten Gyllenkroks ägo. Sitt nuvarande utseende fick Björnstorp vid en ombyggnad 1868, ledd av Helgo Zettervall.

Bjärsjölagårds slott

Bjärsjölagårds slott, slott i Sjöbo kommun.

Bjärsjölagård ligger 12 km norr om Sjöbo. Slottet ägs av Hushållningssällskapet Malmöhus och är idag konferensanläggning. Huvudbyggnaden och den norra flygeln är byggda i rokokostil 1766 respektive 1777. Den södra flygel, i empirestil, är från 1812. En helt ny konferensdel tillkom 2005.

Namnet, vilket påfallande ofta uttalas fel av utombys, är en sammanskrivning av Bjärsjö + ladugård och skall uttalas med betoning på a:et, alltså som Bjärsjö lágård.

Några hundra meter åt sydväst, vid en numera tömd sjö, låg under medeltiden en starkt befäst borg, Beritzholm, omgiven av vallar och gravar. Den tillhörde sedan Valdemar Atterdags tid kronan, men lär ha anor ända från 700-talet, då Harald Hildetand bodde på platsen. Borgen revs 1526. Därefter byggdes en ladugård som gav den nuvarande egendomen sitt namn. Peter Julius Coyet köpte godset 1720 av kronan. I slutet av 1800-talet bedrevs omfattande kalkframställning. Från den tiden finns ruinerna av två kalkugnar. Egendomen köptes av Hushållningssällskapet 1958.

Bjärsjöholms slott

Bjärsjöholms slott, slott nära E65 3 km väster om Ystad.

Bjärsjöholm, Bjersjöholm, Bergsjöholm, består egentligen av två slott. I norr ligger den gamla renässansborgen från 1576, uppförd av Björn Kaas 1576 mellan en höjd och en liten, numera torrlagd sjö. Den övergavs på grund av sättningar och ett nytt slott, ritat av Ferdinand Meldahl, uppfördes 1850. Efter 1986 har den gamla borgen restaurerats med gamla metoder.

"Berghusagård" omtalas 1344. Troligen låg sätesgården invid Bjäresjö kyrka. Vid utgrävningar har påträffats stenmurar efter denna tidigmedeltida sätesgård. Egendomen ägdes 1344 av Ingemar Karlsson som detta år bevittnade en köpehandling. 1350 omtalas däremot "Berghusaholm" vilket kan ange tidpunkten för sätesgårdens flyttning ner på en holme i den närbelägna sjön. 1366 stod riddaren Åge Ingvarsen Båd som ägare till borgen. Han var under 1360-talet kunglig fogde, gälkare, i Skåne. Hustrun Anne Gerhardsdotter gifte vid makens död om sig med Peder Munk. 1386 donerade paret en större egendom till Lunds domkyrkas byggnadsfond. I början av 1400-talet och till mitten av 1500-talet ägdes gården av släkten Rotfeld. Den tillhörde sedan släkterna Kaas, Ugerup och Tott.

1668 köptes Bjärsjöholm av Ebba Brahe, gift med generalfältherren Jakob de la Gardie. Vid hennes död 1674 övergick godset till hennes son Magnus Gabriel de la Gardie. 1681 tvingades han sälja Bjersjöholm till fältmarskalken Otto Wilhelm Königsmarck. Från början av 1700-talet innehades det en längre tid av släkten Palmcreutz och såldes 1847 till lagman Tage Sylvan.

Bellinga slott

Bellinga slott, slott i Ystads kommun.

Bellinga gods ligger vid Ellestadssjöns västra sida. Godset var från 1500-talet en sätesgård under Sövdeborg. På 1860-talet avskiljdes Bellinga och slottet byggdes av Elisabeth Piper och hennes make friherre Carl Hochschild. Slottet har därefter varit i släkten Pipers ägo. Det är inte tillgängligt för allmänheten.

Barsebäcks slott

Barsebäcks slott, slott i Kävlinge kommun.

Slottet ligger i Barsebäcks by. Det var känt redan på 1100-talet som ett fästningsverk. Gustaf David Hamilton köpte 1743 godset och restaurerade inom kort den vanvårdade egendomen. En ny ombyggnad gjordes 1889, då slottet fick sitt nuvarande utseende. Slottet ägs fortfarande av släkten Hamilton. Det är inte tillgängligt för allmänheten.

Alnarps slott

Alnarps slott är ett slott i Alnarp, Lomma kommun, ca 1 mil norr om Malmö. Slottet är uppfört 1862 i holländsk renässans. Här finns Sveriges lantbruksuniversitets trädgårdscentrum, och landets största trädgårdsbibliotek. Alnarpsparken har landets näst största samling vad gäller arter och varieteter av träd och buskar.

Godset var ursprungligen ett danskt adelsgods. Vid Roskildefreden ägdes det av Lunds stift. Det var därefter löneförmån åt guvernörerna i Skåne och senare åt landshövdingarna i Malmöhus län. År 1862 blev godset lantbruksinstitut. Då byggdes slottet, ritat av dansken Ferdinand Meldahl, och andra nödvändiga byggnader.